Scenkonst för barn och unga är ett förhållningssätt och livsåskådning, inte en ålderskategorisering: Dags att göra bokslut för det gångna arbetsåret och kika framåt mot det kommande.

Jag arbetar både som konstnärlig ledare för Teater Tre i Stockholm och som frilansande regissör och koreograf över hela landet och internationellt. Teater Tre är en mimbaserad frigrupp som skapar och spelar för barn. I min egen praktik arbetar jag även med scenkonst för “vuxna”. Alla vet ju att scenkonsten för de yngsta är den högre stående scenkonsten, den radikala scenkonsten, den alla andra blickar mot för mod och inspiration. Eller åtminstone borde blicka mot. Det finns oerhört mycket att lära från scenkonsten för barn och unga, om mod, politik, dramaturgi, publikmedvetenhet och uttryck. Det är hos den rörelsebaserade scenkonsten för den unga publiken som vi ser hur en slipsten ska dras! Det är ett förhållningssätt och livsåskådning, inte en ålderskategorisering.

Det senaste året har i mångt och mycket varit kantat av politiska och kulturpolitiska hot mot demokratin. Jag har resonerat att den institution jag lägger min kraft, vilja och kärlek i är just den rörelsebaserade scenkonstens. I en tid då anslagen krymper är min motståndshandling att skapa ännu mer konst, att skriva, hålla träning, skapa förutsättningar för publiken att möta konsten och därmed otroliga performers att möta publiken. Vi ska vara rakryggade och stående i en värld som sitter ner! Vi ska aldrig sluta bry oss om dialogen mellan konst och publik, scen och salong. Det är en politisk handling. Konst är politik.

Som frilansande regissör och koreograf hade jag premiär för dansteaterföreställningen Står & Faller på Regionteater väst för mellanstadiet i början av september 2025. I slutet av året gick jag in i rep för LYCKAN på Västerbottensteatern, en massiv intervjubaserad föreställning som hade premiär i februari 2026. Det är fantastiskt att få lära känna nya arbetslag och teatrar, att lära från så många platser.

Väl tillbaka på Teater Tre höll jag en rekryteringsprocess för att utöka teaterns ensemble med ytterligare tre performers. Jag mötte en stor mängd otroliga rörelsekonstnärer i den processen som jag är övertygad om kommer göra skillnad för den starka scenkonsten som produceras i Sverige - för det är något alla måste hålla i åtanke: Sverige som land skapar otroligt stark scenkonst tack vare fina utbildningar, handlingsfrihet, kulturskolan, ett fokus på barn och unga den nyfikna konsten och för att scenkonsten hittills har varit relativt prioriterad i tidigare kulturbudgetar i jämförelse med andra länders.

Sedan början av 2026 är Teater Tre med i det storskaliga internationella samarbetsprojektet THE RIGHT TIME, finansierat av Creative Europe, något producent Lina Karlmark och jag arbetat för sedan 2024. Om någon vecka åker jag till det första researchmötet i Poznan, Polen för att sitta i plenum, lägga upp utbytet, gå på teaterfestival och prata om kulturpolitik.

Under 2025/26 har jag suttit i Bibus internationella råd, vilket har varit mycket lärorikt, en erfarenhet att bli ödmjuk utav. Jag har gått en kurs i arts management med fullt stipendium på Aaltouniversitetet, vilket jag kommer att fortsätta nästa år, för att jag vet att den typen av kunskaper kommer att behövas i framtiden. Vi kommer att behöva kroka arm med våra internationella kollegor så mycket det bara går, vidga våra nätverk, resurser och kunskaper. Vi kommer också att behöva starka, kunniga ledare för att hålla nyfikenheten öppen och rädslan borta. Det är enbart tid för att vara visionär, orubblig och oböjlig nu! Enbart tid för handling. Vi ska fördjupa oss i den konstnärliga utvecklingen, den konst som når publiken, inte tvärt om! Vi har ingen större nyfikenhet än på just dem. Vi ska älska besinningslöst! Berätta vad vi vill, istället för motsatsen. Vi ska samarbeta. För det är det vi är och har; hjärtats lust och att få vara samman med varandra.

Nästa termin börjar med repetitioner och sedan premiär för TOMTEBOBARNEN bara några dagar efter riksdagsvalet. TOMTEBOBARNEN är en produktion jag förstod att jag skulle gilla men inte alls var beredd på att jag skulle älska så vansinnigt när vi ramlade in i rep för några veckor sedan. Jag är för evigt överrumplad och imponerad av de konstnärer som ställer sina kroppar till förfogande på golvet för de scenkonstnärliga krumbukter vi stöter, blöter, testar, väljer varje dag. Tänk att det var det här livet vi fick.

Avslutningsvis är en av de saker jag är otroligt stolt över att ha varit en del i att åstadkomma det gångna året, regionens förändrade formulering om Teater Tre. Tidigare har teatern lyfts som en del av den scenkonstnärliga infrastrukturen i Stockholm. Jag och mina kollegor har jobbat hårt för att denna formulering även ska inkludera “med hög konstnärlig höjd”. Formuleringar spelar roll och speglar var en teaters angelägenhet ligger. Genom alla medarbetare på Teater Tres hårda arbete för att skapa fullödig scenkonst, kom nu de orden i teaterns höjda subventionsstödsmotivering precis innan midsommar.

Bara några skälvande timmar kvar nu, sedan tar vi sommarlov.

Vi ses ute i scenkonsten i höst!